Ingenting är omöjligt. Det omöjliga tar bara lite längre tid...

2012 har självfallet varit det bästa året hittills. För vi fick äntligen vårt efterlängtade barn. Vår fina Alexander <3
2012 föddes många efterlängtade barn. Jag hoppas att det kommer många även 2013 och att alla som kämpar får ett lyckligt slut.
Ge aldrig upp! Våga tro. Våga drömma. Önska. Hoppas.

Gott nytt år!

Gott nytt år!

Hej och hå vad tiden går och jag får nog säga att jag tagit jullov från bloggen.
Jul har firats men det får ett eget inlägg sen när jag lagt in alla bilder.

Alex är nu 5 månader. Han känns så otroligt stor att jag ibland undrar var min lilla bebis tagit vägen :-)
Sedan några dagar tillbaka sover han i egen säng. Det var lite jobbigt. För mig. För Alex har det gått kanon. När jag la ner honom i hans säng första natten la jag min t-shirt bredvid så att det skulle lukta lite mamma. Egentligen var det nog jag som skulle haft hans tröja som jag kunde sniffa lite på :-) Det har iallafall gått bra och nu kände jag mig redo och att tiden var mogen, förra gången gjorde jag ju inte det.
Sempers magdroppar tog slut och jag tänkte att han nog kunde klara sig utan dem. Icke! Han fick magknip direkt min lille prins. Så den natten kunde han bara sova om han fick ligga i min famn. Så fort jag la ner honom blev han ledsen. Jag fick dock halvsitta hela natten så dagen efter gick jag i pyjamas till klockan 18. När vi köpte nya droppar försvann magknipet direkt!
Alex har alltid ammat 2-3 gånger på natten sen han föddes. Detta håller i sig fortfarande. Ni som fick amma typ en gång i timmen när era barn föddes verkar nu när era barn är jämngamla få sova hela nätterna? Alex har sovit en hel natt en gång och då var han bara några veckor gammal..
Alex sitter numera i "vanlig" matsol. Köpte en del till hans stokke stol. New born baby setet tog vi bort. Kändes konstigt på nåt vis. En milstolpe i hans och våra liv. Han har även fått börja med smakprov och han tycker allt är gott förutom rivet päron. Då gjorde han kräkasmin :-)

Hittills har vi inte haft en enda rastlös dag men idag känner vi oss lite uttråkade så nu när han blivit lite större tänker jag att vi kanske ska börja på babysång. Kan vara kul att komma iväg och göra saker ihop med andra mammor och bebisar.

Nyårslöfte får bli att uppdatera bloggen mer. Och att träffa mina vänner mer. Men det kommer jag säkert inte kunna hålla. Har inte varit någon bra vän de senaste åren. Väldigt frånvarande under barnlöshetstiden och nu vill jag mest vara med min son. Och då får jag dåligt samvete och tänker att jag inte förtjänar några vänner... Usch...TACK till er som ändå finns där - Jag tycker om er väldigt mycket <3

Just de: Hur länge har ni tänkt amma/ammade ni? När trappade ni ner och slutade helt?

Imorgon är det nyårsafton. Förra nyår låg jag på en soffa hos syrran och var så trött så trött. Detta år ska vi också till syrran men nu ska jag väl kunna hålla mig vaken :-) 2012 har varit det bästa året i mitt liv hittills. Nästa år fyller min son 1 år. Helt sjukt. Men ack så underbart <3

GOTT NYTT ÅR MINA FINA <3

Vår egna lilla nisse

I år har vi en alldeles egen lite nisse, vilken oerhörd lycka! Vårt älskade lilla hjärtegull <3

Hoppas att ni alla får en trevlig Lucia!

Glädjerus

Sitter här med en söt son sovandes på armen. Nuförtiden vill han helst sova så. Så fort jag lägger ner honom så tar det cirka fem minuter och så är han vaken. Men får han ligga i mammas famn kan han sova sig igenom allt. Trygghet på högsta nivå skulle ja tro! Och jag kan nästan minnas hur det var när man själv var liten och kröp upp i mammas famn, trygghet, absolut trygghet!

Igår fick jag ett glädjespjut rätt in i hjärtat. Var ute och hämtade posten. När jag går på lilla grusvägen upp mot huset är allt så vackert, snön ligger vit på marken och täcker hela trädgården så fint, det lyser varmt och fint från fönstren och det ser så härligt juligt ut därinne. Då, då går Danne förbi därinne med vår son i famnen och jag blir så lycklig att det känns i hela kroppen. Vilken glädje <3

Dagarna nu går åt till julförberedelser, baka, pynta, köpa julklappar, slå in julklapparna, osv osv. Me likey :-)

Nu känner jag att jag är mamma

Att få barn är verkligen överväldigande. Det är så mycket som händer på en gång att man knappt hinner med. Nu är Alex 4 månader och först nu kan jag känna att vi landat ordentligt. Jag har ju väntat så länge på att få barn och när Alex kom frågade alla "hur känns det att vara mamma?" På den frågan kände jag att jag inte riktigt kunde svara. Vet inte om jag kan det idag heller. Det är det mest fantastiska underbara känsla som finns. När min son ligger och sover på mitt bröst, vaknar till och tittar upp på mig, och avfyrar ett leende innan han borrar in sig i min famn och somnar om gott igen, det finns inga ord för att beskriva vad man känner då. Kärlek. Tacksamhet. För att livet blev som jag önskade. Nu har jag verkligen ALLT!

För ett tag sedan satt jag och bläddrade i mammas almanackor. Hon skriver alltid upp lite om vad som hänt under dagen varje dag och har gjort det i många år. Då hittade vi detta som mamma skrivit "Pratade med Kriss idag. Hon bara gråter. Tror att hon aldrig ska få barn" Jag tyckte så synd om den flickan. Den flickan var jag. Är jag. Och nu tänker jag ofta på de som kämpar och lider med dem. Önskar att jag kunde göra nåt. Idag är en av mina trogna bloggläsare på VUL. Hoppas så på att de får se ett fint tickande litet hjärta. Ja, det är faktiskt det enda jag önskar mig just nu. Kom igen Halvan!!!

Jag pratar ofta om nästa barn. Jag pratar om det så naturligt. Som om det inte kommer bli några problem att få syskon. Sen slog det mig häromdagen att det kanske inte blir fler barn. Det tog oss fem år att få Alex, vad säger att det är så lätt att få syskon? Spelar ingen roll just nu. Alex är här och han är underbar och jag älskar honom så mycket så det värker i hjärtat.

Den vackraste stunden i livet var den när du kom...

Uppdatering

Jag veeet att jag är extremt dålig på att uppdatera bloggen men livet rullar liksom bara på i en hisnande fart. Ska bättra mig, I promise!

Jag och lillkillen myser mest hela tiden och han har nu hunnit bli 4 månader. Han växer så det knakar, förra veckan var vi på bvc och han vägde då 6875g! Stora killen!! Och så världens snällaste <3
Julen kommer med stormsteg och i år känner jag mig lite extra givmild, kanske för att jag är så otroligt lycklig detta år när vi har vår lilla älskling? <3

Näe jag har verkligen inget att skriva... Myser lite med min lillkille istället :-)