Med min sluta-amma-plan alltså. Steg ett var ju att inte ge tutten på dagen. Hmm lättare sagt än gjort! Men när jag har jobbat hela dagen och kommer hem till mitt lilla gull är det oerhört svårt att neka. En dag har vi klarat dock. Men det blev en jobbig dag. För mig!!
Jo det var så att vi hade klarat oss denna dagen utan amning. Jag såg fram emot kvällen. Då jag skulle få amma :-) Jag höll på att städa iordning i köket och då säger Danne "Alex är jättetrött, jag går och lägger honom" och innan jag hunnit reagera går de upp för trappan. Jag hör att Alex gnyr lite missnöjt och jag börjar gå mot trappan, redo med mina bröst. Då tystnar det. "Går det bra?" frågar jag uppåt. "Ja" säger Danne. Jag smyger upp för trappan. Redo med mina bröst. "Vill han ha tutten?" viskar jag. "Nej han sover" viskar Danne tillbaks. "jaha.." säger jag och går ner igen. Känner mig tom. Obehövd. Min son klarar sig utan mig. Och det är ju bra! Men hur ska jag klara mig???
Kära du! Så jag känner igen mig! Jag grät floder av separationsångest tårar när mina slutade. Med stora killen så kände jag: HUR kan jag vara Mamman om jag inte kan ge honom mat, om vem som helst kan de lixom! Kommer han välja mig först iaf? (Ska tilläggas att han var 6 månader och tokratade bröstet) Men visst väljer han mig ändå, visst blev jag inte mindre mamma för det. Men Gud så jobbigt det var på slutet!! Stor styrkekram till dig!
SvaraRaderaHan klarar inte sig utan dig :-), han börjar behöva dig på ett annat sätt.
SvaraRaderaÄven om det känns så jobbigt, var glad att han börjar bli redo själv och inte du behöver ta ifrån något som han fortfarande vill.
Det här är jobbigt med att sluta amma, men det kommer gå jättebra för er, du får se!
Stora kramar!