Imorse kissade jag på äggstickan som vanligt och blev megaglad när där var en glad gubbe. Fick sen på jobbet en kram om hopp men också en tillsägelse om att inte sväva iväg för långt nu - behövdes då jag har en tendens att ta ut saker och ting i förskott - det är ju trots allt bara en ägglossning och ingen bebis!
Ringde rmc som sa att vi var välkomna på måndag för återläggning och sen börjar ruvartiden. Den värsta perioden enligt mig då man ständigt slungas mellan hopp och förtvivlan. Men that´s life!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar