Det gick bra idag. Blodprovet gjorde ont (jag är extremt pipplig) och ultraljudet såg bra ut. På eftermiddagen ringde de och sa att jag skulle börja med sprutorna så tog första för en stund sen. Det gick förvånansvärt bra. D peppade med lite hejjaramsor och sen stack jag. Ja alltså jag stack ingenstans utan jag stack mig :-) Detta börjar bli en del av vardagen, en del av livet, och jag vet inte hur jag ska känna inför det.
Men nu måste jag peppa för nu ska det faan gå vägen!!!
Å tack till er som kommenterar och peppar mig - trots att jag inte känner er så blir jag så otroligt glad och varm i hjärtat av ert fina stöd! Vilka mammor ni kommer att bli!!
KRAM OCH STYRKA TILL ER!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar