"Jag älskar dig" sa han när han fyllde 8 månader

Nyss var han en lillkille i magen och nu är han en liten kille som är 8 månader. Det har sagts förut men jag säger det igen; vart tar tiden vägen??

Det händer otroligt mycket i Alex utveckling just nu. Han babblar och pratar mest hela tiden men han säger inga riktiga ord ännu. Men jag svär; igår sa han "Jag älskar dig". Jag säger till Alex dagligen "Älskar dig" och så hoppas jag att det blir hans första ord. Helst till mig :-) Igår när jag hade ammat honom så låg han i min famn och tittade på mig och såg så glad och nöjd ut med livet. Då log jag och sa "Älskar dig" och då säger min lilla persika tillbaka "Jag älskar dig". Det lät verkligen som det! Och mormor hörde det också så jag har bevis! :-)

Alex har även börjat ta sig framåt. Han hasar på rumpisen. Han lägger sig i krypställning men har ännu inte krypit framåt. Åla vill han inte för hamnar han på magen så blir han sur som ättika.
Igår reste han sig för första gången själv. Han tog tag i mina ben och så ställde han sig upp!

Och så maten. Jag trodde att han skulle vilja leva på tutte och fruktpuré hele livet men för två veckor sen började han äta som attans. Gröten slank ner vid frukosten som inget. Maten smakar kanon helt plötsligt och nu tycker han att välling är smakens på kvällen. Kul tycker vi. Men jag mysammar fortfarande och det vill jag inte sluta med än för jag ääälskar den stunden :-)

Sömnen är god. Somnar vid åttatiden och vaknar runt halv sju, sju. Det enda är att han vaknar några gånger per natt och vill ha tutte. Inte för att han är hungrig utan för att det är tryggt och har blivit en vana (ovana!). Han sover fortfarande i vår säng. Pratade med BVC igår om hur vi ska gå tillväga när han ska sova i sin egna säng och få honom att sova hela natten utan att vakna och inte kunna somna om utan att få tutte.
Då handlar det om att skapa en kvällsrutin där han inte får amma sig till sömns som nu utan vi ska lägga honom i hans säng och sen får jag inte ta upp honom. Inte på natten heller för att amma. Och så fick jag några tips av henne.

 Det finns ju många metoder och jag är typ emot dem alla. Det finns effektiva femminutersmetoden men det är inget jag kommer att tillämpa. Jag skulle aldrig stå ut med att låta mitt barn gråta sig till sömns. Det passar mig inte alls. Men det verkar som om alla metoder blir "gråtsamma". Beställde boken "Somna utan gråt". Det verkar ju toppen om det skulle funka. Men det finns väl inga gyllene genvägar tyvärr... Någon som har milda tips? Eller har läst denna bok?
Alex kommer ändå få sova kvar hos oss ett tag till. Vi sover gott tillsammans och vi är trygga och nöjda med det för tillfället.

Att vi får ha dig i våra liv är underbart! Ofta blir vi tårögda både pappa och jag när vi tittar på dig. Du är så glad jämt och du får oss att känna oss som fantastiska föräldrar och det värker i hjärtat av kärlek till dig. Jag är lycklig varje dag. Varje dag får jag ett lyckorus i hela kroppen och jag älskar dig och din pappa så otroligt mycket. Livet blev underbart och jag njuter av varje dag.

Tack för att du finns. För att du är du.

KÄRLEK <3