onsdag 15 juni 2011

Lilla bönan

Jag kunde ha varit mamma nu. Det slog mig precis! Lilla bönan som förlorades i och med utomkvedet kunde ha varit mitt barn nu. Vårt barn! Kunde hetat Stellan. Men det hade han ju aldrig fått för D.
Men ändå, jag kunde ha varit mamma och D kunde ha varit pappa och mitt liv hade kunnat vara annorlunda. Lyckligare. En bit fattas. En stor bit. 

Jag känner mig rent ut sagt värdelös ibland. För att jag inte kan få barn. Det är ju meningen med livet. Varför finns jag om jag sen bara en dag ska dö och kvar finns inget? Jag vet att man inte ska tänka så här men det gör jag ibland. Men å andra sidan kanske jag finns för att en dag rädda ett barn. Inte mitt barn men ett barn. Ett barn som någonstans i världen finns som inte har någon mamma. Är det meningen med mitt liv?

Vilka tankar man har...
Men jag är inte så olycklig som det låter. Jag är egentligen ganska lycklig trots allt. Men jag saknar...Saknar nån jag egentligen aldrig haft...  Lilla bönan...

2 kommentarer:

  1. Hejsan, vet du, sådär tänkte jag oxå bara en liiiten plutte tid tillbaka, man är så ledsen och besviken på livet. Men så en dag händer något ofattbart. Om det kan hända mej kan det hända dej oxå. Det är jag säker på. Kämpa vidare, det lönar sej. En dag har du det du mest längtar efter. Styrkekramar

    SvaraRadera
  2. Precis så som du beskriver kände jag också för fem år sen. Vi hade tidigare haft två mf. Ett MA i v. 13 (fostret dog i v.9) och ett mf två månader senare i v.6. Efter det ville det sig inte alls. Efte ett år av försök fick vi komma på utredning som inte visade nåt fel. Ett halvår senare gav jag upp. Jag hade då missbrukat hur många gravtester som helst. hoppet som tändes varje månad för att släckas av en stor besivikelse med minus på stickan och mens igen. Jag kände mig värdelös. Att inte klara det som kvinnor på nåt sätt är skapta för. ¨Kompisar blev gravida utan att ens försöka. Det var bittert och jag förbannade dem i smyg. Skäms för det nu! När jagla min fokus på annat (sökte till universitetet och satsade på körkort) så tog det sig helt plötsligt. Idag är han 3 och har en lillasyster som kom till utan några problem alls. Vad konstigt livet kan vara! Önskar dig all lycka i din graviditet. Är det någon som förtjänar detta så är det du. Många kramar från en vän

    SvaraRadera