...över att ännu en gång inte få bli mamma.
Igår: Kände på mig att mensen skulle komma som sagt. Tittade efter flera gånger under dagen. Gick på toan "puuh ingen mens" Men så rann det till och jag sa till D "neeej nu fick jag mens" Torkade mig och där fanns lite rosabrunt (På natten sen kom blodet). Blev så otroligt arg. Höll på med maten så jag vispade moset argsint, kastade fram tallrikarna på bordet och satte mig förbannad för att äta. Hann bara dela maten och sen började jag gråta hysteriskt. Allt bara brast ännu en gång. Tre stycken som skulle blivit någon har jag förlorat. Tre stycken som jag kunde ha fått bli mamma till. Det gör så otroligt ont i mitt hjärta. För jag tror inte att jag nånsin kommer att få bli mamma. Tyvärr. Jag tror inte på det längre.
Som tur var kom lillasyster så jag fick gråta ut med henne. Skönt att ha någon att få vara bitter med. Trots att lillasyster inte låter mig vara alltför bitter. Hon vill ha hoppet kvar. Vill att jag ska ha hoppet kvar. Vill nog inte se sin storasyster så ledsen...
Och jag ska försöka. Att inte vara alltför ledsen. Och när jag blir det så ska jag tänka på mina finaste i livet: D, lillasyster och lilla M <3
Kram!
SvaraRadera